Startsidan  ·   Instagram  ·   Om Mysan  ·   Om Mig

Det är så annorlunda

Skrivet:    ·  Diskutioner
 
Ni alla vet ju hur hästmänniskor kan vara? Eller ja som man brukar säga att dom kan vara. Det är ju så att alla vet bäst och det blir ju en del tjaffs och dumheter då. Alla ska ju bestämma mest för dom vet ju bäst. 
Travhästarna i ridvärlden har ju alltid legat lite längst ner i bottenskrapet för många, hemskt nog då dom är dom underbaraste varleserna man kan tänka sig. Dock har det ju blivit så mycket bättre på senaste tiden men jag märker av det mycket kan jag säga. Jag har ju haft hand om väldigt många olika travare dom senaste åren just då jag insett att det är sånna hästar jag vill hålla på med och valet var ju givet när jag skulle köpa häst, att det skulle vara en travhäst. 
 
Bara med Mysan har vi fått höra mycket. 
När jag köpte Mysan hade hon då stått i 7 år och fått 3 föl. Hon är en häst som har problem med stelhet vid vila också samt var väldigt överviktig. Ja ni förstår hon kanske inte går som en granprix häst! Lite stel och knackig för att hon har stått så länge och ja det jag beskrev. Ju mer jag arbetade henne desto finare blev hon men det tar tid och i vissa rörelser märks svagheten lite av och lite stel, som sagt det tar tid att bygga muskler. 
I början var det faktiskt hemskt, jag fick höra att hon var halt men när jag rusade ner till stallet och kollade till henne så var hon allt annat än halt. Jag gick upp med henne för stallplanen en dag och det kommer en och säger att hon är väldigt halt bak med en snäsig ton. Återigen, allt annat än halt. 
Hon var barfota när jag köpte henne och då hon aldrig var sutten på så började vi med promenader och skor kändes onödigt då hon har väldigt fina hovar. Visst tog hon inte ut steget lika mycket på hårda grusvägar som i gräset men annars väldigt bra. Fick sms väldigt ofta om att jag måste sko Mysan, måste vadå måste? Det är ju min häst. Satt inne i fikarummet och det var några till där och jag får höra att jag var tvungen att sko Mysan jag hade inget val. Nej nej, det är däför jag står som ägare? 
 
Senare när en person var väldigt stökig och det var en del tjaffs så hängde jag inte på och ville hålla mig utanför då fick jag höra att folket i stallet hade pratat om att jag var en djurplågare och att Mysan borde slaktas. Ni vet hon var ju så halt att det var synd om henne.. Detta hade dom bestämt när jag haft hästen ca 1 vecka.. Kom igen saker går inte över en natt. 
 
Även nu på senaste månaderna/månaden så har jag fått höra att hon är halt, en hältutredning beställdes och när jag står och pratar ex om när jag har ridit och vad som gick dåligt och vad vi ska träna på kan jag få kommentarer att det faktiskt tar tid att rida in en travare och jag måste göra såhär och såhär. Då har jag även tidigare sagt att jag ridit in några travare redan med gott resultat, att jag vet exakt hur detta går till och det är det jag tycker är roligt med hästar. Ändå behandlas jag som en nybörjare och som att det inte är min häst. 

Det är otroligt jobbigt, min häst är minst lika viktig och pedantiskt omhändertagen som vilket häst som helst om inte ännu mer. Jag är väldigt noga med att hålla koll på steget och hur hon rör sig. Det som är nästan värst är att andra personer som jag knappt känner tar över och gör saker med min häst utan att höra sig för med mig och försöker bestämma över mig vad jag ska göra med min häst och kör liksom med mig. Jag är, som tur är, rätt hård. Jag tar ingen skit, inte minsta lilla och är rätt bra på att säga ifrån och har tyvärr väldigt lätt för att bli rätt hård i tonen och ja jag kan bli rätt jobbig att ha och göra med i sådana situationer där jag behöver säga ifrån. 
 
Nu orkar jag inte dra upp alla andra travare men det har varit liknande, fått höra att travare inte kan och att det tar tid och bla bla bla. Men det är värst med Mysan och ja det är säkert så att jag märker det mer när jag äger hästen. Hon är en häst med problem med stelhet och det är så uppenbart att hon är lite stel vissa gånger när hon tex vilat någon eller några dagar. Plus att hon är svagare i ett bakben så hon går inte helt taktrent alla gånger på det viset. Hon är bara riden i 10 månader och innan det inte tränad alls på massa herrans år. Är det konstigt att hon inte är tipp topp som en elithäst? Om du nu inte gillar travhästar, köp inte en. Jag tänker inte tvinga någon att hålla på med min häst men snälla låt mig ta hand om min häst och sluta tryck ner travarna för att du inte är nöjd med din häst och vill få någon att känna sig värre, eller vad är grejen? 
Jag finner ingen ro i något stall, sist jag gjorde det var när jag hade Fio. Där var alla dom underbaraste människor du kan tänka dig. Jag tyckte om alla och vi hade det så bra tillsammans. Men ja jag har inte funnit någon ro efter det och innan det också för den delen. En häst kan inte hålla på att flytta runt och jag vill inte flytta runt Mysan men detta tär på mig något otroligt. Hon är viktigast i världen för mig, hon förtjänar inte detta. 
 
Jag vill fylla bloggen men lycka och glädje men detta börjar ta musten ur mig och detta är hemskt att det är såhär och jag vet att jag inte är ensam om det och det är sorgligt. På detta viset är det så annorlunda att ha travhäst jämfört med ridhäst.
Tidigare inlägg

Måndag Klättring + bommar
Tisdag Vila
Onsdag Dressyr
Torsdag Hoppning
Fredag Uteritt (medryttare)
Lördag Tömkörning
Söndag Uteritt

Moa Sigel

E. Super Arnie (US)
Ue. Count's Pride (US)
Mysan som hon kallas till vardags är en varmblodig travare som jag köpte i maj 2014 helt oinriden. Hon är en otroligt kärleksfull och trevlig häst som alltid försöker göra sitt bästa.


Linnea Johansson Kvick

Jag som driver bloggen heter Linnea och bor med min sambo och Mysan i Stockholm. Jag pluggar till ekonom och extrajobbar lite som sysselsättning och på fritiden har jag hand om min häst och umgås med min sambo och våra vänner. Jag föder upp guldhamstrar som en liten sidohobby också. Följ oss på våran resa här!

"Från travbana till tävlingsbana"

"Frysmärkt lika med utmärkt"
Follow on Bloglovin



Kontakt [email protected]