Startsidan  ·   Instagram  ·   Om Mysan  ·   Om Mig

Min skogstravare

Skrivet:    ·  Moa Sigel
 
Jag åkte till stallet med så mycket tankar, rida dressyr ville jag inte. Eller ville ville jag ju för det börjar faktiskt gå väldigt bra men jag har inte hjärta att rida dressyr alla dagar jämt. Det har ju blivit väldigt mycket rida på banan såhär ganska direkt efter olyckan. Men det är ju så det är när man har en ganska allvarlig hjärnskada. Jag är en sån person som inte kan stå för att rida bara på banan och harva dressyr, varierad träning är allt och hon älskar att göra olika saker och speciellt att rida ut. Så jag började fundera på att hoppa lite nu när jag ändå var i stallet när ingen annan förmodligen var där och för att jag vet att rida ut är ett litet känsligt ämne för folk omkring mig efter olyckan. Men nej, jag kom fram till att imorgon är det Valborg och det ska vi ju fira på något sätt och då kommer hon få vila. Ska hon vila ska hon inte ridas hårt dagen innan, för hoppning blir hårt för henne då hon inte har hoppat så mycket och det blir väldigt krävande båda fysiskt och psykiskt. Så det utimata var att rida ut idag, för att få röra på musklerna efter ett hyfsat hårt pass igår och sen vila imorgon. 
 
Så vi tog på hacket och red ut. Vi skrittade fram en bit och stannade x-antal gånger haha. Hon har alltid varit sån att helt plötsligt stannar hon och står och kollar och kollar, inte rädd utan mer nyfiken och sen när hon kikat klart så går hon. Vissa kanske ser detta som ett dåligt betéende och skulle lägga på ett spö så hon gick men vi har en jämnställd relation och speciellt när vi rider ut så är vi båda med och bestämmer. Så vill hon stanna och kolla lite så är jag helt på. Jag tycker det är hemskt mysigt att hon är med och bestämmer på ett sätt som vi båda uppskattar. Efter en bit så skulle vi trava och gud så hon testade mig med att försöka passa men jag är envisare och trav blev det. Eftersom det är ute hon blivit riden och något har hänt som gjort att hon blivit helt knasig så tar vi det väldigt lugnt och väldigt mycket fokus på avslappning. Jag tycker om att rida och låta henne dra på lite ute och det älskar hon också och det har aldrig varit ett problem, vi har kunnat rida och galoppera avlsappnat och lugnt och samlat och mixat det med att öka på. Hon har aldrig varit stressad av det och alltid varit väldigt harmonisk och lugn men inte nu. Så vi travade på en bit och jag bad henne sakta av när hon ville öka på så tog vi det lugnt och sen ny trav och samma med passtestandet där och sen fick vi trav och då fick hon mycket beröm och sen saktade vi av. 
 
Vi började sedan klättra i en av våra klättarbackar vilken har en helt magiskt utsikt över vattnet och så. Hon tycker faktiskt om att klättra, såklart tycker hon att det är jobbigt men kliver friskt på och känns väldigt nöjd. Efter backen travade vi på en väg mot nästa backe, då var hon lite jobbig att få trav på men efter lite envishet fick jag trav och hon fick mycket beröm. Saktade av en gång och skrittade lite och sen trav igen och samma där. Ute kommer nog bli den svåraste nöten att knäcka då det är där hon förmodligen blivit så påverkad. Efter det var det en lång skritttur i skogen på urmysiga stigar och även backe nr 2 som är väldigt brant. Hon traskade på hela tiden och lyssnade bra på mig. När hon började kliva på lite väl mycket gjorde vi halt och andas lite och sen skritt igen när hon kändes lugn och harmonisk. Det fungerade väldigt bra. Väl ute ur småstigarna kom vi ut på en stor grusväg i skogen och skrittade en bra bit till där hon egentligen brukar få trava, eller vad hon nu fått göra. Lite spänd var hon där och blev lite stressad av att behöva stå still men det hjälpte mycket för tillslut skrittade vi på långa tyglar och var väldigt lugna. Hon fick sen trava en bit och först testade hon mig rejält men som vanligt vinner jag och hon var väldigt mysig i traven. Skrittade ner för en backe och sen när hon var lugn så bad jag om galopp upp för en backe. Hon gjorde en så amazing fattning. Har inte kunnat fatta höger från skritt förut men nu gick det så bra. Hon höll en lugn och så fin och rund galopp och låg inte på alls utan galopperade samlat uppför backen utan att jag behövde slita och jobba utan vi gjorde det tillsammans. Hon trampade under sig och var så lugn men hade ändå bra bjudning. Hon fick väldigt mycket beröm efteråt. Sedan skrittade vi hemåt, skippade att trava av då hon måste lära sig lite att efter en galopp kan det vara så att vi ska skritta och är klara så hon inte fortsätter ligga på hon stressa utan kan slappna av efter vi har galopperat! 
 
Gud så nöjd jag är, även om hon krånglade i traven men jag hade ställt in mig på att rida ut kommer vara det svåraste att lösa. Att få henne lugn, hon var på bättrningsvägen innan olyckan men den har tagit på henne också ås vi får börja om lite. Men galoppen alltså, det var stort! Jag är så nöjd och glad, hon var så fin! Hon har varit så fin nu några dagar, hon är välförtjänad att få vila imorgon! 

Måndag Klättring + bommar
Tisdag Vila
Onsdag Dressyr
Torsdag Hoppning
Fredag Uteritt (medryttare)
Lördag Tömkörning
Söndag Uteritt

Moa Sigel

E. Super Arnie (US)
Ue. Count's Pride (US)
Mysan som hon kallas till vardags är en varmblodig travare som jag köpte i maj 2014 helt oinriden. Hon är en otroligt kärleksfull och trevlig häst som alltid försöker göra sitt bästa.


Linnea Johansson Kvick

Jag som driver bloggen heter Linnea och bor med min sambo och Mysan i Stockholm. Jag pluggar till ekonom och extrajobbar lite som sysselsättning och på fritiden har jag hand om min häst och umgås med min sambo och våra vänner. Jag föder upp guldhamstrar som en liten sidohobby också. Följ oss på våran resa här!

"Från travbana till tävlingsbana"

"Frysmärkt lika med utmärkt"
Follow on Bloglovin



Kontakt [email protected]